Till dem som tråkigt nog inte visar sig tåla mina katter brukar jag säga: Ge inte upp! Dels är det skillnad mellan olika sibiriska kattindivider hur bra man tål dem, så man kan gärna besöka flera testhem. Dels finns det andra allergivänliga raser, och slutligen så kan man prova en alternativ metod som har hjälpt många kattallergiker: bioresonans. Jag tar själv bara emot allergitestare när jag har kattungar över 4 veckors ålder hemma, men det finns andra testhem i Göteborgsområdet, till exempel Senga's.

Den sibiriska rasen har enligt gentester den största genetiska variationen av alla kattraser, vilket är ett sundhetstecken. Det finns inga rasspecifika sjukdomar eller defekter inom rasen.

Många tror att sibiriska katter blir jättestora, men det vanligaste är att en svensk vuxen hane idag väger runt 5 kilo och en hona runt 3 kilo, även om målet är att de ska bli lite större. Den sibiriska rasen finns i en massa olika färger, och katterna kan vara ganska olika varandra som individer, både i personlighet och utseende, vilket beror på att rasen relativt ny. Därför är det ett gott råd att titta på en kattunges föräldrar, om man vill veta hur katten blir som vuxen. Rasen hör till de halvlånghåriga raserna. På våren/sommaren har de ofta en period när de fäller sin tjocka vinterpäls, och då kan man behöva borsta pälsen ofta.

Jag är diplomerad uppfödare inom SVERAK och har genomgått kattkursen Pawpeds G1 och fortsättningskurserna Pawpeds G2 och Pawpeds G3 för kattuppfödare. 

Tusen tack till uppfödarna Sneschinka, Siestadream, Haknäsans, Bellinka's och Sjakkmatt's för att jag har fått köpa så fina katter av er!